Författararkiv: Martin Sunnqvist

I Svenska Dagbladet ”Under strecket” utvecklade jag den 18 september 2018 mina synpunkter på Svenska Akademiens stadgekommentar med omtolkningen av stadgarna från år 1786: Akademien är inte så privat som den tror I Tidskriften Advokaten nr 7 2018 har jag en gästkrönika … Läs mer →

Under den senaste tiden har jag gjort några uttalanden om juridiken kring Svenska akademien, särskilt vad gäller de rättsliga förutsättningarna för inval av nya ledamöter. Här är länkar: Kulturnytt: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6959633 Svenska Dagbladet: https://www.svd.se/jurist-nej-minst-tolv-ledamoter-maste-delta-vid-inval Dagens Nyheter: https://www.dn.se/kultur-noje/kan-kungen-upplosa-akademien-experterna-svarar/ Mina uttalanden bottnar i … Läs mer →

Genom Institutet för Rättshistorisk Forskning grundat av Gustav och Carin Olin har jag fått möjlighet att under hösten 2018 arbeta viss tid med ett projekt om domaredernas historia. Projektet har på engelska rubriken Impartiality and Independence. A Comparative History of … Läs mer →

Rättsreform, rättsdebatt och rättskultur — 100 år med Svensk Juristtidning Svensk Juristtidning 2016 s. 821-880. Finns i fulltext här. Svensk Juristtidning har kommit ut i 100 år. Den svenska rättsordningen har under detta sekel genomgått genomgripande förändringar, men tydliga rättsliga grundstrukturer … Läs mer →

Eftersom jag har uttalat mig i SvD Näringsliv här om amorteringskravets grundlagsenlighet kommer här lite ytterligare underlag för min uppfattning. Finansinspektionen tog i mars 2015 fram ett förslag till amorteringskrav som skulle kunna beslutas inom ramen för den föreskriftsrätt myndigheten redan … Läs mer →

I Sverige handläggs skadeståndsanspråk som grundar sig på brott i de allra flesta fall i brottmålet. Frågor som hör samman behandlas vid samma tillfälle, och förfarandet blir enkelt och billigt. Att det blivit på detta sätt beror till stor del … Läs mer →

Inledning. Dag för tingspredikan Mitt ämne idag är konstitutionellt kritiskt dömande. Innan jag kommer in på det ska jag dock säga några ord som dagens sammankomst ger anledning till. Denna sammankomst ersätter nämligen tingspredikan eller mer formellt rättegångsgudstjänsten. Enligt 1686 … Läs mer →

Jag, och förhoppningsvis alla andra domare, lägger stor vikt vid att i våra domar förklara vilka bedömningar som gjorts och hur de lett fram till domslutet. Det kan och bör krävas av oss att vi gör detta. Men det bör också … Läs mer →