Rättsreform, rättsdebatt och rättskultur — 100 år med Svensk Juristtidning

Svensk Juristtidning 2016 s. 821-880. Finns i fulltext här.

Svensk Juristtidning har kommit ut i 100 år. Den svenska rättsordningen har under detta sekel genomgått genomgripande förändringar, men tydliga rättsliga grundstrukturer har bevarats. I denna uppsats görs ett försök att fånga vissa framträdande drag i juristtidningens innehåll och hur juristtidningen har förändrats, när det gäller både dess utformning och dess innehåll. Viktiga delar av innehållet (a) har handlat om lagreformer och även rättsliga reformer genom praxis och doktrin, (b) har utgjort debatter om konkreta rättsliga frågor och om de mer djupgående teoretiska frågorna om rätten, och (c) har bestått av redogörelser för historiska rättsliga förhållanden i stort och smått. Innehållet kan därmed sammanfattas i de tre ledorden rättsreform, rättsdebatt och rättskultur.

Mord, prejudikattolkning och lagtolkning

Svensk Juristtidning 2016 s. 541-553. Finns i fulltext här.

I NJA 2016 s. 3 tillämpade Högsta domstolen mordbestämmelsen i dess nya lydelse. Högsta domstolen fann att det syfte som hade angetts i förarbetena — att skärpa straffen för mord — inte kom till uttryck i lagtexten. Högsta domstolen fortsatte därför att tillämpa det tidigare rättsläget enligt NJA 2013 s. 376. Avgörandet väcker frågor om metoden för prejudikattolkning och lagtolkning i svensk rätt, särskilt inom straffrätten.

Domarna som konstitutionella aktörer

Svensk Juristtidning 100 år, Uppsala 2016. Finns i fulltext här.

Om och i så fall på vilket sätt domarna är konstitutionella aktörer har varit föremål för omfattande debatter. Debatten rörande huruvida domarna kunde utöva konstitutionell kontroll över lagstiftningen övergick på 1960-talet till en debatt om närmare bestämt hur domarna skulle utöva denna kontroll. Det är en debatt som inte är avslutad; diskussionen om hur domarna ska hantera olika typer av konstitutionella frågor pågår fortfarande. Debatten håller också på att övergå till en fördjupad diskussion om legitimiteten i dömandet i konstitutionella frågor. I denna artikel sammanfattas och analyseras de debatter som hittills förts och identifieras frågor som behöver diskuteras vidare.

Kronofogdekostnader i nytt förenklat tvistemål

Svensk Juristtidning 2016 s. 62-67. Finns i fulltext här.

En ansökan om betalningsföreläggande avvisas eller avskrivs för att gäldenären inte kan delges. Borgenären ansöker om stämning avseende samma sak. En omtvistad fråga — som rör förenklade tvistemål och tolkningen av 18 kap. 8 a § sjätte stycket rättegångsbalken — är om borgenären i tingsrättsförfarandet kan få ersättning för kostnaden hos Kronofogdemyndigheten. I denna artikel argumenteras för att den tolkning som bäst stämmer med regelverket om rättegångskostnad sett som helhet och de processekonomiska incitament som lagstiftaren har avsett att införa, är att en borgenär som vinner målet har rätt till sådan ersättning.